Följ med Ida tillbaka till urtiden på Myskoxcentrum

Myskoxcentrum i Härjedalen

Myskoxcentrum startade 2010 med syftet att bevara den vilda stammen i västra Härjedalen. På den 15 hektar stora ytan finns tre hägn som används för utbildning, avel, karantän och forskning. Myskoxarna har historiskt sett varit nära att försvinna, men 1971 vandrade några djur över till Sverige från Dovrefjällen i Norge. Sedan dess finns en mindre flock som vintertid uppehåller sig i fjällen väster om Tännäs. Den har med åren blivit mindre, både på grund av störningar i miljön och för få individer. Utsättning från hägnet har gett nytt blod till flocken, till exempel kalven Idun som nu vuxit upp och fått egna kalvar på fjället.

”Vi vill att fler ska få uppleva det här fantastiska djuret i vår fina natur, högt upp i fjällterrängen, ca 800 m ö h. Uppifrån rampen i hägnet får besökaren en bra överblick och kan se myskoxarna på nära håll i sin naturliga fjällmiljö med gammal, orörd skog.”

Ida kommer ursprungligen från Enköping, där hon växte upp på landet med många olika djur på gården. Efter studenten jobbade hon som personlig assistent till en kille och följde med honom på en skidskola för funktionshindrade i Åre. Att kombinera jobbet med skidåkning passade Ida perfekt och ledde till ett jobberbjudande.

”Jag flyttade upp och stannade i fyra säsonger. Sen blev det andra säsongsjobb inom turism, skidskola och restaurang.”

Varför Härjedalen?

Men hjärtat fanns sedan tidigare i Härjedalen. Här hade Idas pappa jobbat som kock på 70-talet och familjen tillbringat många lov och helger. Sedan 20 år tillbaka har de även haft ett fritidshus i Funäsdalen. Därför kändes det naturligt att återvända till platsen som Ida beskriver som ”fortfarande genuint, småskaligt och välkomnande”.

”Jag sökte egentligen ett butiksjobb men mitt CV hamnade hos skidskolan i Ramundberget, som hörde av sig. Det visade sig vara samma ägare. Där gjorde jag en säsong innan jag tog jobbet i Tännäs, på våffelstugan uppe på fjället, som jag drev några vintrar. Under den tiden fick jag kontakt med Hielke på Myskoxcentrum. När det blev en ledig tjänst där i maj för två år sedan sökte jag den.”

Att jobba med myskoxar är förstås speciellt. Det latinska namnet är Ovibos Moschatus, Ovis (får) och Bos (oxe) och de tillhör samma familj som bland annat stenbock och visent. De väger som vuxna mellan 250-500 kg.

”Jag känner verkligen för de här djuren, men de är inte som andra, vi klappar dem inte utan håller oss på avstånd. Har absolut ingen direktkontakt och undviker störande rörelser, ljud eller dofter. De verkar slöa och långsamma, men har full koll på oss människor. Det tog 4–5 månader innan de vant sig vid att jag var i närheten och fyllde på pellets.”

Respekt bygger förtroende

När Ida guidar sina grupper har hon lika mycket uppmärksamhet på djuren som på besökarna. Om hon ser minsta tecken på irritation går hon vidare med gruppen. Av respekt för djuren, och gästerna.

”Jag har jobbat med människor och turism i många olika sammanhang. Det viktigaste är att man som gäst känner sig välkommen, trygg och sedd. Det ska vara en positiv upplevelse att besöka oss. Aldrig tillrättavisande. Det är det roligaste med det här jobbet, men även en utmaning. Att det är jag som ska se till att de får en bra vistelse. Både hos oss och i stort. Det handlar om att ge ett bemötande som är personligt och att vara genuint intresserad av naturen och det som finns omkring oss. Inte tipsa om samma saker av slentrian, utan verkligen ta reda på vad gästen vill och har för behov. Matcha besökarens erfarenhet med exempelvis svårighetsgrad på vandringsleder. Då blir gästen nöjd, inte helt slut och avskräckt. Vi vill ju att de ska komma tillbaka till Härjedalen.”

Nya besökare hittar hit

Ida berättar att centret är öppet året runt och drivs ideellt med intäkter från besökare. Det har gått bra och sommarsäsongen har pågått längre än vanligt, ända in i oktober. Många vill uppleva fjällen i höstens vackra färger, med bär, svamp, vandring eller jakt. Vissa återkommer år efter år. Det har också varit en hel del som rest till fjällen för första gången, en trend som Ida hoppas ska hålla i sig.

”I år har vi fått lite pengar över så nu pågår en utbyggnad – myskoxarna får en damm där djuren kan dricka vatten och kalvarna plaska. Lite förnyelse för både djur och besökare.”

Fler medarbetare

Det kommer också att bli aktuellt med nyrekrytering. Då går man i första steget ut i sina egna sociala kanaler.

”De som följer oss där har redan ett intresse och har sett vad som händer här. Positivt, negativt, sol och regn. Sen kommer CV och intervjuer. För oss gäller det att hitta personer som har erfarenhet av att jobba med människor och guidning. Dessutom behöver man vara händig, gilla att snickra, skotta snö och vara utomhus. Personligheten är viktig, det går inte att bara läsa sig till ett bra bemötande.”

Generellt tror Ida att det skulle behövas en gemensam värdskapsutbildning i regionen för alla nya. Men varje plats ska ha sina egna också.

”Här har JHT tidigare haft möjlighet att hålla superbra utbildningar. Värdskapet får inte bli massproduktion, utan vara personlig med hjärtat.”

Idas smultronställen

• Myskoxcentrum i Härjedalen – guidad tur, en jätteupplevelse med urtidsdjur i sin ursprungliga miljö.
• Flatruet – Sveriges högst belägna väg. Åk till högsta punkten och parkera bilen. Gå ut på någon av alla leder, eller bara njut av platsen.
• Lillskarven och Storskarven – utgå från Tänndalen 3 mil från Tännäs. Fina vandringsleder för alla nivåer av vandrare och våffelstuga på fjället.