Fäbodar är en slags småskaligt jordbruk som används sommartid för att spara skörden hemma vid gården att ta in för vintern. Fäbodkulturen utgår från naturens och landskapets villkor som dikterar var det var möjligt att anlägga fäbodar. Ibland har en gård en enskild fäbod, men många gånger har en hel by en fäbodvall med flera husgrupperingar tillsammans. Förutom bostadshus finns ett flertal hus på fäbodarna för olika funktioner: hus för djur, för beredning av olika mjölkprodukter, hus för lagring av produkter, vedbod, stall, lador och härbren för lagring av foder och grödor.
Mjölken från djuren tas om hand direkt på fäboden och produkter som smör, ost, mesost och messmör tillverkas. Idag finns andra transportmetoder och lagringsmetoder och därför är fäbodväsendet inte alls lika omfattande som det en gång var.
Intresset för ekologisk och närproducerad mat ökar vilket ökar intresset för fäbodkulturen. I Jämtland Härjedalen brukas ett tjugotal fäbodar traditionellt med djur som rör sig fritt i skog och mark, mjölkdjur och produktion av mjölkprodukter. Dessutom finns fäbodar som används för bete och slåtter. Även på andra håll i Sverige finns aktivit fäbodbruk. Flera av fäbodarna som är i bruk idag tar emot besökare och har ofta försäljning av gårdsprodukter och fika samt i vissa fall så erbjuder de övernattning.
I Vemdalen finns Nybo gård med fäbodvallen Vikarvålvallen med aktivt jordbruk och fäbodkafé. Nybo gård blev upphöjt till Economusée 2018.
Vid Sonfjällets Nationalpark i närheten av Hede finns fäboden Nyvallens fäbod med fjällkor som betar vid Sonfjället.
I Östra Arådalen, Oviksfjällen, finns en fäbod vid renbetesland med fjällkor och produktion av källarlagrad ost. Åk gärna dit via Fäbodvägen med ett stort antal äldre fäbodar i anslutning till vägen. Fäbodarna är privatägda och många av dem används idag som sommarhus.
