När du besöker gränstrakterna mellan Jämtland och Tröndelag, Norge så kan du känna släktskapet som går långt tillbaka i tiden. En händelse som djupt berörde båda regionerna var Armfeldts krigståg mot Norge 1718, en kampanj som drog ut på tiden och slutade med en ödesdiger dödsmarsch för de svenska trupperna som skulle ta sig över gränsfjällen åter mot Sverige kring nyår 1718-1719 mitt i en pågående snöstorm. Katastrofen lever kvar i folksjälen hos jämtar och trönder.
”Det var en varm augustidag år 1718 när jag beordrades ut i kriget. Drygt 10 000 man, närmare 7 000 hästar, fler än 700 skjutsbönder med häst och släde och 2 500 nötkreatur gav sig av från Duved och Åredalen. Som kompensation för de senaste årens nederlag hade Kung Karl XII beordrat Carl Gustav Armfeldt att inom sex veckor inta Trondheim med sin armé. Själv skulle kungen med huvudstyrkan inta Oslo. I stiliga blå sommarkostymer gav vi oss av från Duved. Längs eländiga vägar färdades vi och genom obanad terräng hissades vagnar, kanoner, draghästar och nötkreatur upp och ner längst fjällens bergsväggar.”
”I ihållande regn uppenbarade sig Stene Skans framför oss och en trumpetfanfar skvallrade om att den norska armén under ledning av general Vincent Budde upptäckt oss. Efter en lätt strid flydde norrmännen och vi intog skansen. Lika lätt erövrades även Skåne Skans men många hästar skadades under vandringen och många djur och soldater hade vid det här laget insjuknat av det dåliga dricksvattnet. Att dessutom förnödenheterna började tryta fick Armfeldt att sända efter nödproviant och reservhästar från Sverige. Regnet stod som spön i backen och förbindelsevägen över fjället regnade sönder så nödtransporterna från Sverige fick vända tillbaka. Fukten trängde in i uniformerna och hostattackerna ekade ihåligt i leden när vi tog oss fram längs stigar i bergen som ingen tidigare vågat sig på till häst.”
”Vid det här laget var det inte längre kampen mot norrmännen som var det värsta utan hungern och sjukdomarna. Stjördalsälven var översvämmad och vi drog oss tillbaka till Verdal för att samla och invänta proviant. Kungen gav order om omedelbar avmarsch mot Trondheim så i kyla, nysnö och utan proviant gav vi oss iväg. Vid Trondheims utkant insåg vi att Buddes försvar var i långt bättre skick än vi kunnat föreställa oss och efter ett slag vid Nidälven slog vi läger utanför staden.”
”Vi fick sedan det fruktansvärda beskedet att Kung Karl XII bragts om livet, att den svenske kungen hade dödats av ett skott genom huvudet utanför Fredrikstens Fästning den 30e november, och Armfeldt tog beslut om återtåg till Sverige. Skillnaden mellan liv och död var nu tunnare än en tältduk och arméns ordspråk kändes mer aktuellt än någonsin; ”idag dig, imorgon mig”. I trasiga sommarkostymer och sträng kyla marscherade vi tärda och utmärglade soldater över fjället från Haltdalen till Tydal. Många frös ihjäl och flera dödades av de norska skidlöparpatrullerna. Läget var desperat och vi plundrade gårdar på både mat och kläder.”
”Efter en fältgudstjänst i Tydal på nyårsafton gav vi oss iväg för att snart se mörk himmel och snöoväder torna upp sig framför oss. Vi fick kämpa hårdare än någonsin genom extrem kyla och snöstorm. Överallt omkring oss låg ihjälfrusna män och hästar. Efter tre dygn nådde den första av oss överlevande karoliner de tre små gårdarna i Handöl. Liten hjälp fanns att få och fältskärens amputationer blev många. Lidandet var enormt fast vi nu tagit oss till Sverige och till bebyggelsen. Allt jag kunde tänka på var min fru och barnen som väntade där hemma. Jag är i alla fall vid liv, tänkte jag, och efter fruktansvärda månader av svält, sjukdomar och elände skulle jag nu snart vara hos dem…”
Hela det Armfeldtska fälttåget beräknas ha kostat mer än 9000 människor livet i Jämtland och Tröndelag. Inte på grund av enbart kulor och krut utan av svält, sjukdomar och kyla. Enbart marschen över fjället nyårsdagarna 1719 krävde i kring 4000 liv. Många dog av sviter efter köldskadorna länge efter att de kommit hem. Ett stort antal soldater blev tvungna att klara en svår vardag på hemmaplan som invalider. Ungefär 40% av den arbetsföra manliga befolkningen i Jämtland utplånades.
Gör turer till fots eller på skidor längs sträckor med markerade leder och information som berättar om fälttåget. Välj till exempel mellan ”Inmarschsträckan” mellan Skalstugan – Feren – Stene eller ”Dödsmarschsträckan” mellan Haltdalen – Tydal – Handöl. Cykla i Karolinernas fotspår på landsväg och i terräng eller följ med på ridturer.
Känn kylan under dödsmarschen i utställningen om karolinerna på Teknikland öster om Östersund.
Följ Karolinernas vandring med filmer, bilder och berättarröst på Åre Bibliotek och Turistinformation, Storulvåns fjällstation eller på Jamtli i Östersund.
Fälttåget slutade i Handöl. På Hanriis Café finns en karolinerutställning, ett monument och 1936 hittades den grav i Handöl där 600 karoliner ligger begravda
Karolinervandring sker till stora delar i områden där det fortsatt finns aktiv renskötsel. Som gäst i Renens rike är det av stor vikt att du håller avstånd och alltid har eventuellt fyrbent sällskap i koppel.
