Ett fjällmaraton av rang
Första veckan i augusti varje år arrangeras Fjällmaratonveckan i Södra Årefjällen – en löparvecka på stig där det finns många lopp av olika karaktär att delta i. Huvudnumret är ett fjällmaraton av rang, som med start i Vålådalen sträcker sig 43 kilometer och 2100 höjdmeter över de tre fjällen Ottfjället, Hållfjället och Välliste och avslutas med målgång i Trillevallen.
Nervositeten släpper efter bara ett par kilometer. Är man inte van med löpning på fjället väntar en annorlunda upplevelse jämfört med släta elljusspår och asfalt. Under ett fjällmaraton jobbar hela kroppen mer, armarna parerar ojämnheter lika mycket som benen och fötterna lyfts högre för att inte snava över rötter och stenar. Många timmar av löpträning ligger bakom starten, oavsett ambitionsnivå. De främsta löparna bildar snabbt en egen klunga. Fokus och bestämdhet går att läsa av i deras ögon. Bakom kommer den stora gruppen glada motionärer – här finns tid att skämta och skratta tillsammans. När löparna nått Ottsjö börjar tecken på trötthet synas här och var, huvuden som hänger, ben som släpar. Men leendena är inte långt borta och lockas fram av hejjaropen från byborna som går man ur huse och applåderar fram löparna längs bygatan.
Vid matstationerna där hembakt, smågodis och saltgurka serveras byggs energin åter på, löparna laddar om och tar sikte på Hållfjällets mjuka siluett. På väg dit får trötta fötter välbehövd svalka i den allt som oftast blöta myren och espresson längs vägen tas tacksamt emot i hopp om en energigivande koffeinkick. Leran längs benen har så här långt in i loppet börjat komma upp i knävecken. Men det är inget som bekommer en fjällöpare, tvärtom, det ingår i konceptet.
Dagens sista mota upp till fjället Välliste är lång och seg. Men vyn över de västjämtska fjällen motiverar och ger kraft till trötta kroppar. När de sista löpstegen äntligen tas över mållinjen utanför Trillevallens Högfjällshotell har löparna tillryggalagt en fjällmaraton på 43 kilometer och 2100 höjdmeter. Morgonens spända stämning är utbytt mot lyckorus och nöjda men trötta leenden strålar bland löparna. De delar alla en upplevelse som fört dem närmare naturen, närmare en oemotståndlig känsla av att vara här och nu.
