Forntida historia & hällristningar i Glösa

Vid Glösa Älgrike finns hällristningar från forntiden som är ca 6 000 år gamla – bilder i sten som viskar om hur livet såg ut för människorna som befann sig här under jägarstenåldern. Då var Glösa fullt av liv och historierna runt elden handlade om jaktlycka och storslagna framgångar, och om hur den riskfyllda färden i kanoten varit en hårsmån från att sluta i ond bråd död. Följ med oss till Älgklanens fest och dansa till tonerna av älgbensflöjt och trumpet medan natten sakta faller över Glösa Älgrike.

Hällmåning i Glösa | Foto: Erika Willners

Forntiden i Glösa

Vid den forsande bäcken rör sig människor klädda i älgskinn. Det är fångst- och jägarfolk som samlas för att byta varor och hylla andemakterna. Schamaner ger kraft och på de släta stenhällarna finns ristningar av älgar. En god jaktlycka är vad alla önskar sig. Festen vid det strömmande vattnet fortsätter långt in i natten och stora eldar lyser upp i mörkret när de olika klanerna träffas. Forntiden i Glösa är full av liv.

6 000 år har passerat. Den smala grusvägen som leder ner mot Glösabäcken går fram invid betesmark med ängsblommor. En nordsvensk häst lyfter huvudet och några kvigor tittar fram bakom en lada. Väl nere vid bäcken har morgondimman börjar lätta. Genom den täta skogen letar sig solen in och tänder färgerna. På stenhällarna lyser hällristningarna som bevarats genom att färgas med rödockra – meddelanden från fångst- och jägarfolket som visar spår från en svunnen forntid. En tid då inget liv var givet och kampen för överlevnad var stor. Där älgen var det viktiga djuret som gav mat, skinn till kläder, ben och horn som användes till redskap. Därför syns också på hällristningarna vid Glösa flera älgar avtecknade. Fångstfolkets val av kultplats var ingen slump och vid de slipade hällarna finns en sten som liknar en älgskalle. Under forntiden och jägarstenåldern var vattnet en gräns mellan människornas liv och den undre världen.

Forntida vinterhydda i Glösa | Foto: Erika Willners

För 9000 år sedan

För att förstå hur människor levde på jägarstenåldern behövs en muntlig berättelse. Iklädda älgskinn, mössa av rävpäls och halsband av älgtänder låter guiderna i Glösa Älgrike historien sakta ta form. Tanken svindlar när berättelsen börjar för 9 000 år sedan. Då smälte inlandsisen långsamt bort vid norska kusten. Det började spira grönt av mossor, lavar, gräs, örter och efterhand rotade sig dvärgbjörk och andra träd. Från havet kom båtar med människor som vandrade in i det nya fastlandet. Fångst- och jägarfolket tog sig österut och när isen smälte bort i dalgången in mot Jämtland Härjedalen kom de så småningom till Glösa.

I Älghallen finns kopior av gamla fynd från forntiden. Ett nät av sälgbast och en kanot gjord av slanor och älgskinn. På väggen sitter breda träskidor enligt en 5300-årig modell och på ett bord ligger stenbitar av flinta som var begärliga bytesvaror, annars användes i Jämtland Härjedalen under forntiden oftast skiffer, älgben eller älghorn för att göra yxor, pilspetsar och synålar. Allt är tillåtet att röra och känslan för hur redskap använts och hur livet var på jägarstenåldern blir påtaglig.

Forntida festligheter

Kvällen till ära är det tid för fest. Med tända facklor vandrar Älgklanen ner till hällristningarna. Här väntar middag med älginnanlår, älgskavssoppa och tunnbrödsstut. Över hällarna hörs lätta, flygande toner från flöjt och trumpet tillverkade av älgben. Tonerna blandas med rytmljud från trummor av älgskinn. En hyllning till andarna nu som förr – och en hyllning till livet.

Kanske får du höra sägnen om den himmelska älgen med sex ben och vingar. Varv på varv över himlavalvet jagades den blå älgen av guden Tunkpoh…

Så småningom brinner ljusen ut och sången tystnar, men bäcken fortsätter att forsa fram som i ett evigt kretslopp. Nu på samma sätt som under jägarstenåldern för 6 000 år sedan, då natten svept sig runt Glösa och Älgklanen åter vilar tryggt på det mjuka riset under den forntida vinterhyddans tak.

Forntida utställning i Glösa | Foto: Erika Willners

Glösa fångstgropsutställning

Strax öster om parkeringen vid Glösa hällristningar finns en friluftsutställning om fångstgropar för att fånga älg. Systemet i Glösa är hela fem km och består av över 90 gropar. Om du följer stigen från utställningen så kommer du till fyra riktiga gropar som användes under vikingatiden. Fångstgropar grävdes på rad i områden där älgar har sina inrutade vandringar, djupa nog för att inte älgen skulle kunna ta sig upp och doldes med slanor och ris. För att få älgarna att gå mot groparna byggdes någon typ av stängsel mellan groparna.

Fångstgropar användes av fångstfolket för ungefär 5000 år sedan. Då fanns bara några få gropar. För 3000 år sedan och fram till för ungefär 150 år sedan grävdes ett stort antal gropar. Ungefär 15 000 gropar finns registrerade enbart i Jämtland av ca 35 000 registrerade gropar i hela Sverige.

Se Jamtlis film om fångstgropar.

Vandringsleder vid Glösa

Bröllopsstigen – 4,6 km tur och retur från Glösa

Med Glösa hällristningar som utgångspunkt kan du vandra till utsiktspunkter på Bräckeberget och vidare upp till nästa utsiktspunkt på Honingsberget 511 m ö h. Utsiktstavlor på plats visar vilka fjäll du kan se vid horisonten. På Honingsberget finns den så kallade Bröllopsstenen med inskriptioner från två olika bröllop som hållits på platsen. Det första år 1809 med 96 gäster och det andra år 1854 med 90 gäster. Det måste finnas någon speciell orsak till att man ordnade fest här uppe. Tänk vilket arbete att bära upp mat och porslin till 96 personer!

Fornstigen – 8 km tur och retur från Glösa

Fornstigen leder från jägarstenålderns hällristningar i Glösa till järnåldersgraven Rysshögen och vidare till lämningarna av medeltidens bondgård i Svedäng, ett så kallat ödesböle (se filmen från Jamtli nedan om vad ett ödesböle är). Vid alla tre finns utställningar och/eller informationstavlor som berättar mer om platserna.

St Olavsleden

Pilgrimsleden St Olavsleden mellan Selånger utanför Sundsvall och Trondheim i Norge passerar förbi Glösa hällristningar. Gå så långt du orkar längs leden, förslagsvis västerut förbi Wången och upp till utsiktsplatsen i byn Landverk med utsikt över Åreskutan, Snasahögarna, Bunnerfjällen, Oviksfjällen med flera.

Se en karta över vandringslederna i Alsenbygden här

 

Vad är ett ödesböle? Se Jamtlis film om ödegården Svedäng i Alsen.

KORTA FAKTA

AKTIVITET

Utflykt, sevärdhet, friluftsmuseum.

SÄSONG

Sommar

START

Ta av från väg E14 i Mörsil eller i Nässkott. Vid mitten av Alsensjön längs väg 666 finns en vägvisare till Glösa och parkeringen. Därifrån är det drygt 200 meter att gå till Älghallen och hällristningarna.

SEVÄRDHETER

Vid upplevelsecentret finns Älghallen med utställning om forntiden, Älgklanens viste, vinterhydda, fångstgropar, solpåle och hällristningar. En tidslinje gjord av en lång granstock visar utvecklingen under 10 000 år. Vid Glösa kan du också testa pilbågsskytte, spjutkastning, att göra upp eld med stenåldersverktyg mm.

GUIDADE TURER

Under sommaren finns guidade turer på området.

MISSA INTE!

I Glösa finns ett system med fångstgropar som är fem kilometer långt och består av 91 gropar. Det var bönder och inte jägare som byggde dessa. Vid jakten föstes älgar fram mot groparna som ligger i linje och täcktes av slanor och ris.

HAR VI MISSAT NÅGOT?

Föreslå en ändring

Skip to content