För 9000 år sedan
För att förstå hur människor levde på jägarstenåldern behövs en muntlig berättelse. Iklädda älgskinn, mössa av rävpäls och halsband av älgtänder låter guiderna i Glösa historien sakta ta form. Tanken svindlar när berättelsen börjar för 9 000 år sedan. Då smälte inlandsisen långsamt bort vid norska kusten. Det började spira grönt av mossor, lavar, gräs, örter och efterhand rotade sig dvärgbjörk och andra träd. Från havet kom båtar med människor som vandrade in i det nya fastlandet. Fångst- och jägarfolket tog sig österut och när isen smälte bort i dalgången in mot Jämtland Härjedalen kom de så småningom till Glösa.
I Älghallen finns kopior av gamla fynd från forntiden. Ett nät av sälgbast och en kanot gjord av slanor och älgskinn. På väggen sitter breda träskidor enligt en 5300-årig modell och på ett bord ligger stenbitar av flinta som var begärliga bytesvaror, annars användes i Jämtland Härjedalen under forntiden oftast skiffer, älgben eller älghorn för att göra yxor, pilspetsar och synålar. Allt är tillåtet att röra och känslan för hur redskap använts och hur livet var på jägarstenåldern blir påtaglig. Glösa hade inte haft den inramning som finns här idag för att besökarna ska få en känsla av jägarstenåldern om det inte vore för Curt Lofterud. Med bakgrund som folkskollärare och inom produktion av läromedel har han initierat och entusiasmerat andra med lusten att visualisera Jämtland Härjedalens stenålder.
Forntida festligheter
Kvällen till ära är det tid för fest. Med tända facklor vandrar Älgklanen ner till hällristningarna. Här väntar middag med älginnanlår, älgskavssoppa och tunnbrödsstut. Över hällarna hörs lätta, flygande toner från flöjt och trumpet tillverkade av älgben. Tonerna blandas med rytmljud från trummor av älgskinn. En hyllning till andarna nu som förr – och en hyllning till livet.
Kanske får du höra sägnen om den himmelska älgen med sex ben och vingar. Varv på varv över himlavalvet jagades den blå älgen av guden Tunkpoh…
Så småningom brinner ljusen ut och sången tystnar, men bäcken fortsätter att forsa fram som i ett evigt kretslopp. Nu på samma sätt som under jägarstenåldern för 6 000 år sedan, då natten svept sig runt Glösa och Älgklanen åter vilar tryggt på det mjuka riset under den forntida vinterhyddans tak.