Frösö runsten – en anslagstavla från vikingatiden

Sveriges nordligaste runsten och den enda som hittats i Jämtland Härjedalen finns på Frösön. Den är det allra äldsta dokumentet som finns där Jamtaland – jamtarnas land, dagens Jämtland omnämns. Runstenen berättar om hur Östman Gudfasts son lät kristna Jämtland och att han lät bygga en bro samt resa stenen.

Frösö runsten – om kristnandet av Jämtland

Runstenen på Frösön i Östersund är en unik dokumentation från vikingatidens slut som berättar om hur Östman Gudfasts son lät kristna Jämtland och att han lät bygga en bro samt resa stenen. Övriga runstenar i Sverige handlar ofta om hur någons släkting lämnat jordelivet. Den närmaste parallellen till berättelsen på Frösö runsten är danske kungen Harald Blåtands runsten i Jelling på Jylland från ca år 975. Jellingestenen berättar bl a att Harald kristnade danerna.

Östman är inte på långa vägar lika känd som Harald Blåtand och finns inte omnämnd i några bevarade dokument från tiden. Han kan ha varit en lokal herre med anseende, kanske en av lagmännen vid tinget eller en höjdare inom kyrkan som fört fram vid jämtarnas årliga ting – Jamtamot att nu var det tid att Jämtland kristnades. Genom andra skrifter vet vi att byggandet av broar ansågs som en from gärning under medeltiden och kanske var bron en del av Östmans egen övergång till kristendomen.

Ornamentiken på stenen, rundjuret och korset, har likheter med runstenar längre söderut i Uppland. De norska runstenarna däremot har ett helt annat utseende. Med hjälp av skriftsättet och ornamentiken har man kunnat säga att Frösöstenen skapades mellan 1050 och år 1080.

Under medeltiden hörde Jämtland politiskt till Norge, men kyrkligt till Uppsala ärkestift, vilket skulle kunna förklara varför stilen på runstenen liknar dem i Uppland. Islänningarna bestämde vid Alltinget utanför Reykjavik år 1000 att de skulle övergå till kristendomen. De var alltså före jämtarna att överge vikingarnas asatro.