Öringfiske i Ammeråns strömmande vatten

En sommarnatt med öringfiske

Du behöver inte vara en erfaren fiskare för att känna att det är något med fiske som hänför. Det är som att det finns en tyst överenskommelse mellan naturen och fiskaren, som att ett spel pågår där man ständigt utmanas. Och vinsten betalas direkt till den som spelar sina kort rätt. Spänningen byggs upp när man söker det perfekta kastet samtidigt som man läser av förutsättningarna. Det är därför de flesta fylls med förväntan när det är dags för öringfiske.

Packa din utrustning och ge dig av en eftermiddag under sommaren. Sätt kurs mot Ammerån, parkera bilen på lämplig plats och promenera den sista biten ner till vattnet. Den sex mil långa ån rinner från fjällmarkerna ner genom skogslandskapet innan den slutligen mynnar ut i Indalsälven och det finns många fina platser där öringen nappar. Ta hjälp av en karta och testa dig fram – kanske hittar du ett avskiljt ställe där det endast är kasten från ditt spö och åns strömmande vatten som hörs.

Ammeråns fiskevatten

Ända fram till slutet av 60-talet användes Ammerån för flottning av timmer. För att samla vattnet i en jämn fåra med hög strömhastighet stängde man av sidogrenar och byggde stenkistor. Förändringarna påverkade fiskbeståndet och både harr och öring, som behöver en varierad miljö för jakt och skydd, minskade under 1900-talet.

Men ån har aldrig rörts för vattenkraft och som ett av Sveriges få oreglerade vattendrag har Ammerån blivit föremål för både forskningsprojekt och doktorsavhandlingar. Det har bland annat lett till att man nu försöker återställa forsen till hur den var innan flottningen, så att fisken ska trivas, ja precis, som fisken i vattnet.

När du står utmed forsen känns det att det är något speciellt med strömmande vatten. Det lämnar ingen oberörd. De svepande, rytmiska gesterna med spöet är anledningen till att flugfiske är så vackert att se på. Det handlar om fingertoppskänsla och tajming för att få linan att skära genom luften i jämna bågar och få flugan att landa rätt i det strömmande vattnet.

Det krävs några försök men varje kast utmanar dig att lyckas bättre nästa gång, att nå längre ut och att vända spöet i exakt rätt tidpunkt. Den svenska sommarkvällen börjar visa sig från sin bästa sida och frammanar känslan av att ett väsen ritat av John Bauer skulle kunna dyka upp närsomhelst.

Fiskelycka när öringen nappar

Det kryllar av fisk i ån och förhoppningsvis får du tillaga din fångst innan kvällen är över. När elden har falnat till en perfekt grillglöd och öringen är rensad läggs den i ett grillgaller med skinnet nedåt. Så snart den börjar bli färdig tas gallret från glöden, en hög granris slängs på som snabbt tar eld och bildar en tät vit rökpelare. Återigen läggs gallret med fisken på, men denna gång med skinnet uppåt för att fiskköttet ska få den granrisrökta smaken. Det räcker med några minuter innan det är klart.

Öringen rensas och fördelas på tunnbröd. Och resultatet är supergott! Den rökta fisken gifter sig väl med en hemmagjord sås gjord på crème fraiche och färska kryddor. Den mättande måltiden runt elden tillsammans med junisolens glitter över den forsande Ammerån lämnar inget övrigt att önska. Natten är här men ljuset har inte försvunnit. Det är en svensk sommarnatt och den är alldeles förtjusande. Precis så som det ska vara.