Historisk rundresa i Jämtland Härjedalen

Jämtland Härjedalens historia har format landskapet, orterna och de människor som bor här idag. Gör en rundresa och ta del av platser och sevärdheter som kan ge ledtrådar till de som rest och levt i regionen före oss. Det är svårt att göra resan helt i kronologisk ordning, så plocka dina favoritinslag och gör ett eget upplägg utifrån egna specialintressen och tid till förfogande.

De första människorna i Jämtland Härjedalen

De första spåren av människor i Jämtland Härjedalen är omkring 8 000 år gamla. De allra äldsta spåren är en härd i Foskvattnet i Hotagen, norra delen av Krokom. Människorna var jägare och samlare och kom från det som idag är Norge eftersom det ännu låg tjock is som blockerade inflyttning från söder och väst. Älgen var ett betydelsefullt djur på många sätt vilket vi bland annat kan se idag på hällmålningar och hällristningar från de första Jämtarna och Härjedalingarna. Nära lokaler med hällkonst finns ofta fångstgropar som användes för att fånga älgar i. Jämtland Härjedalen har fler sådana än någon annan region i hela Skandinavien.

 

De första bönderna

Kunskapen kring att odla mark är äldre i Tröndelag på den norska sidan ”kölen”, som gränsfjällen ibland kallas, än i Jämtland Härjedalen. Pollenanalyser från Ändsjön på Frösön och Fjällnäs nära den norska gränsen i Funäsfjällen visar att det fanns betesdrift i de områdena för ungefär 4200 år sedan.

 

Bondekulturen startar i Storsjöbygden

De första bondgårdarna uppstod kring Storsjöbygden i Ås, på Frösön och på Rödön. Det var framförallt korn som odlades av folken som bodde i så kallade långhus med synliga gravhögar inom synhåll från husen. I slutet av 300-talet hjälptes folk åt att bygga Mjälleborgen på Frösön för att kontrollera framställningen och handeln med järnmalm.

Samtidigt som några valde ett mer bofast liv så fanns fångst- och jägarkulturen kvar parallellt, med spännande fornlämningar i form av gravar som bär spår både av bondekultur och jägare/samlare. 500-1000 e Kr syns spår som tyder på att renskötsel etablerades i Jämtland.

I Sagalitteraturen finns de första nedtecknade berättelserna om en jämte. Kettil Jamte från 700-talet finns med i två olika berättelser. Hans far var Anund Jarl i Sparbu, Norge.

I ett gränsdokument finns Härjulf Hornbrytare omnämnd som den första namngivna Härjedalingen. Han ska ha kommit till Härjedalen från Norge under 800-talet och ska ha bott i ”Sliarosvellir” nära gränsen till Särna, Dalarna.

 

Frösön etableras som centralort under vikingatiden

Under vikingatiden kom en viss klimatförändring och jordbruket tog fart med Frösön som centralort. Under vikingatiden startar bruket av fäbodar och fjällkon blir en värdefull del av djurbesättningarna.

Tvister löstes vid det årliga Jamtamot från 900-talet och i samband med årliga träffar ordnades även handelsutbyten.

Vid Glösa Älgrike finns ca 6000 år gamla hällristningar från forntiden som visar hur livet såg ut för människorna som levde under jägarstenåldern. Foto: Erika Willners.

Jämtland kristnas

Efter påtryckningar bland annat via den norske kung Olav under mitten av 1000-talet kristnades Jämtland kanske som ett resultat av ett beslut vid Jamtamot. Runstenen på Frösön berättar att Jämtland blivit kristnat och stenen är daterad till denna tid. Olav tågade genom Jämtland för att få med sig kämpar och återta tronen över Norge, men stupade vid Stiklestad år 1030. När under skedde i anslutning till hans lekamen påbörjades pilgrimsfärder till hans grav och bygget av Nidarosdomen i Trondheim påbörjades. De unika vävarna på Jamtli innehåller både förkristna och kristna motiv vilket visar att de kom till i brytningsperioden.

 

Jämtland blir norskt

Under medeltidens början är Jämtland självständigt, men detta ändras vid ett slag på Storsjöns is utanför Sunne och Andersön. Efter nederlaget fick jämtarna betala skatt till norska kung Sverre och i samband med detta betala för en kyrka med kastal i Sunne.

Kyrkligt kom Jämtland att hamna under Uppsala ärkestift medan det politiskt hörde till Norge och med i stort sett egna lagar och under ett eget vapen.

Medeltida kyrkor i Jämtland Härjedalen

Stenkyrkor med bevarade medeltida drag

  • Frösö kyrka Byn där kyrkan ligger heter Hov och vid en omläggning av kyrkans golv fann arkeologer rester av en stubbe och hedniska djuroffer som kan tyda på att kyrkan byggts på en vikingatida offerlund. Kyrkan påbörjades troligen under 1100-talet och är en av de populäraste bröllopskyrkorna i Sverige med den vackra kyrkan och utsikten över Storsjön samt Oviksfjällen.
  • Hackås kyrka Byn där kyrkan i Hackås ligger heter Hov, vilket antyder att det funnits en hednisk kultplats i närheten. Stenkyrkan är uppförd under 1100-talet i romansk stil och är den enda bevarade absidkyrkan i norra Skandinavien.
  • Kyrkås gamla kyrka En välbevarad stenkyrka som också räknas som en av regionens minsta med endast 70 platser. Takstolarna i långhuset är daterade till 1545.
  • Marby gamla kyrka Ger en tydlig bild av hur ren och enkel en medeltida kyrka kunde se ut. Kyrkan är uppförd under tidigt 1500-tal.
  • Norderö kyrka En av Jämtlands bäst bevarade medeltidskyrkor som byggdes under slutet av 1100-talet. Takkonstruktionen har likheter med stavkyrkor i Norge.
  • Ragunda gamla kyrka En medeltida kyrka med en delvis oklar historia som fick förfalla och som renoverats till nuvarande skick under 1930-talet.
  • Åre gamla kyrka Den enda medeltida stenkyrkan i fjällvärlden, placerad i närheten av S:t Olavsleden mot Nidaros, nuvarande Trondheim i Norge. Kyrkan uppfördes under 1100-talet och byggdes ut under 1700-talet.

 

Senare om- eller nybyggda kyrkor i Jämtland Härjedalen där medeltida murpartier ingår

  • Brunflo kyrka med kastal Nuvarande kyrka ligger på samma plats som den ursprungliga kyrkan från 1100-talet. Kastalen användes både som kyrktorn och försvarsanläggning på samma sätt som den kastal som fanns vid Sunne.
  • Hallens kyrka Kyrkan i Hallen har funnits på samma plats sedan medeltiden. Klocktornet liknar tornet som finns vid Frösö Kyrka.
  • Hammerdals kyrka Nuvarande kyrka är från 1700-talet med delar från medeltiden.
  • Lockne kyrka Nuvarande kyrka är från 1700-talet med delar från medeltiden.
  • Mattmar kyrka Gravplatsen har använts sedan 800-talet och rester finns från en kyrka byggd under 1000-talet.
  • Myssjö/Ovikens gamla kyrka Nära att bli en ruin står den där idag inom synhåll från den nya kyrkan.
  • Näs kyrka Dopfunten från 1100-talet finns bevarad hos Historiska museet. Korbågen/triumfbågen är unik i kyrkan med tydlig rokoko-stil i inredningen.
  • Offerdals kyrka En av de fyra äldsta stenkyrkorna i Jämtland med ursprung från 1100-talet. Byggdes som en fästningskyrka.
  • Rödöns kyrka Nuvarande kyrka byggdes under 1900-talet på den plats där det funnits kyrkor sedan medeltiden.
Bland de allra märkligaste vikingatida föremål som hittats i Jämtland Härjedalen är Överhogdalsbonaderna – vävda textilier med välbevarade färger. Bonaderna förvaras på Jamtli i Östersund.

Många gårdar överges under Digerdöden

När sedan makten hamnade i Köpenhamn via unionsbildningar tillsattes hirdmän för att hålla koll på jämtarna.

På 1350-talet kom Digerdöden till Jämtland Härjedalen och i kombination med sämre klimat uppstod en jordbrukskris som gjorde att ungefär en tredjedel av Jämtlands gårdar övergavs.

Under 1400-talet kom Jämtland att tillhöra maktpersoner långt från regionen och jämtarna lämnades åt att styra sig själva i stor grad. Gustav Vasa tog kontroll över den svenska kyrkan i och med övergången från Katolicism till Lutheranism under 1500-talet och därmed fick Jämtland två kungar. Politiskt hörde regionen till Danmark och kyrkligt till Sverige, något som självklart endast kunde leda till krig. Orostiden med bland annat Baltzarfejden pågick under 250 år och under den tiden blev Jämtland svenskt från och med freden i Brömsebro 1645.

 

Försvenskningen av Jämtland

I försvenskningsprocessen av Jämtland ingick att instifta ett regemente och Härnösands stift bildades med samma syfte. Tinget Jamtamot hamnade nu under en svensk landshövding och ett system av skjutsställen byggdes upp för att få en fungerande postgång mellan huvudstaden och Jämtland Härjedalen. Dessutom fick jämtarna sin första skola på Frösön.

 

Karl XII Karoliner

Jämtlands dragonregemente var förtrupp till den finska hären av karoliner som leddes av Carl Gustav Armfeldt. Hären samlades i Duved för ett fälttåg med syfte att erövra Trondheim. På grund av en rad omständigheter slutade fälttåget i en extrem tragedi under återtåget till Sverige efter Karl XIIs död under en vinterstorm vid nyår 1718-1719.

 

Karolinerna startar i Duved. Illustration: Alf Lannerbäck

Nya odlingsmarker under Frihetstiden

Nyodlingspolitiken som följde efter Stormaktstiden innebar att nya hemman skapades i Hotagen, Laxsjö, längs Kallsjön, i Borgvattnet, Stugun och Ragunda på marker som övergick till statens ägo via så kallad avvittring. Tack vare detta och införandet av potatisen i det jämtska jordbruket hade Jämtland Härjedalen en positiv befolkningstillväxt. Jämtarna uppmuntrades att leta efter mineralfyndigheter vilket resulterade i öppnandet av gruvor runt om i Jämtland.

I Linnés fotspår sökte sig många gentlemän till Jämtlands– och Härjedalsfjällen för att samla blommor till egna herbarier (samlingar av torkade växter).

Med den gustavianska tiden lyftes skogen fram som Jämtlands värdefullaste tillgång. I Ragunda sågs Storforsen som ett hinder för att kunna forsla timmer mot kusten och Magnus Huss från Sundsvall fick uppdraget att bygga en kanal runt. Han lyckades för bra och hela Storforsen tömdes under en midsommarnatt 1796.

Döda fallet i Ragunda. Foto: Niclas Blom

Östersund grundas vid Storsjöns östra sund

Forbondetiden hade sin höjdpunkt mellan 1750-1850 och en teori bakom uttrycket ”surjamt” är att många forbönder som reste långt med sina foror (slädar) under vintern klädda i päls inte alltid luktade rosor.

För att förhindra jämtlandsböndernas framgångsrika handel via forbonderesor till Norge och ur militär synvinkel beslöts det att Jämtland Härjedalen skulle ha en stad. Efter många förslag valdes det Östra sundet ut och en modern stadsplan togs fram med räta gator och ett stort torg.

Efter en motion 1810 av en jämtländsk riksdagsman, Anders Nilsson i Stugun, blev Jämtland och Härjedalen en egen administrativ enhet, Jämtlands län, med Östersund som residensstad.

 

Unionstiden

Den svensk-norska unionen var ett lyft för Jämtland Härjedalen. När länderna var förenade så var transportmöjligheterna mellan länderna prioriterade. Pilgrimsleden var utgångspunkten när Skalstugevägen började byggas 1815 med invigning av Karl XIV i Trondheim 1835, därav kallas vägen även Karl-Johans väg.

 

Vattenvägen genom Jämtland

Med inspiration från Göta kanal önskade landssekreterare Anders Jakob Thomée skapa en förbindelse från Bottenhavet via bland annat Revsundssjön, Storsjön och Kallsjön vidare till Levanger och Norska havet. Bolaget gick i konkurs på grund av kostsamma omlastningar och att ångbåtstrafiken konkurrerades ut av järnvägen.

 

Järnvägen banar vägen för turism

Östersunds stad växte långsamt ända tills järnvägen drogs fram och invigdes 1882 av Oskar II. I samband med järnvägen blev Jämtland mer tillgängligt för turister och flera hotell byggdes längs järnvägen för att ta emot så kallade luftgäster. Luft– och brunnsgästerna uppskattade den klara luften, det rena vattnet och det generösa värdskapet.

I Ytterån började en man samla på föremål från besökarna, natur-föremål och bruksföremål från omgivningarna kring Alsensjön. Han byggde ett museum och tog entréavgift och blev därmed ”Mus-Olle”.

I slutet av 1800-talet byggde svenska och utländska jakt– och fiskeintresserade gods– och industriägare pampiga jaktvillor i Jämtlandsfjällen, villor som i många fall finns kvar än idag.

1882 etableras Sveriges äldsta fjällhotell i Fjällnäs i Funäsfjällen, nära den norska gränsen.

1897 invigde STF sin första turiststation vid Sylarna (den finns idag på Jamtli, Östersund).

Fäbodar kom att spela en viktig roll både som utflyktsmål och för övernattning. Utsiktstorn, historiska monument, vattenfall och olika naturformationer uppskattades också.

Med järnvägen kom järnvägsarbetare och ungdomar till Östersund och i folkmun uppkom så kallat ”Kuckelimuck”. För att minska dryckenskapen bildades en Godtemplarloge i Östersund med kraft att bygga ett ordenshus som blev världens då största. Idag är huset renoverat och fungerar som hotell.

För ett starkare försvar och för att öppna upp för byggnation av fler samhällen byggdes en ny järnväg, Inlandsbanan 1908-1922. Åsarna, Svenstavik, Hammerdal och Strömsund är exempel på orter som gynnades av järnvägen.

Den första jämtländska bilen kom 1899, och under 1920-talet ökade bilparken på allvar. Vid samma tid kom den första busslinjen till Jämtland mellan Brunflo och Östersund.

1917 pågick första världskriget och ransoneringar ledde till brist på livsmedel. Hungerdemonstrationer förekom på flera håll, bland annat i Järpen där arbetare krävde att turister skulle åka hem för att de boende skulle få tillgång till ”smör, mjölk och potatis”.

1918 spred sig den Spanska sjukan, många insjuknade och 1 200 jämtar dog. Bland annat användes den så kallade Gamla skolan i Östersund som extra sjukstuga. Idag finns Östersunds Turistinformation i huset.

 

År 1874 byggdes Ångaren S/S Östersund för trafik på Storsjön. Med sina 140 år är S/S Östersund idag ett av Sveriges äldsta ångfartyg i passagerartrafik.

Från jordbrukssamhälle till tjänstesamhälle

Från mitten av 1930-talet uppstod en storskalig export av el från Jämtland till mer sydliga delar av Sverige.

Som en reaktion på industrialismens genomgripande förändringar av människors livsvillkor uppstod hembygdsrörelsen och flera hembygdsgårdar etablerades runt om i Sverige inklusive Jämtland Härjedalen. Rörelsens målsättning var inledningsvis att bevara kunskapen om det agrara samhällets traditioner och sedvänjor. Idag är våra hembygdsgårdar en plats att träffas på som ger grundtrygghet och en känsla av sammanhang.

1938 lagstadgades semestern i Sverige. Cykeln, mopeden och senare den egna bilen blev viktiga färdmedel för gemene man att ta sig från vardagen och uppleva nya miljöer.

Med folkhemmets framväxt med start under 1940-talet hamnade Jämtland Härjedalen på efterkälken trots många uppfinningar från regionen. Jordbrukets modernisering och framväxten av bruksföremål som kunde drivas av elektricitet gjorde att arbetskraft frigjordes. Många tvingades att söka sig söderut för att få arbete.

  • Arvemuseet i Arvesund om industrialiseringen av Jämtland
  • Snilleriket i Södra Storsjöbygden – ett område med stor skaparkraft

Den offentliga sektorn fick växa som ett resultat av nationell politik för att skapa arbetstillfällen tillsammans med handel, övriga tjänster och framförallt en växande besöksnäring.

Jamtli Historieland. Foto: Tina Stafrén

Skidorter blir året-runt-destinationer

Stenmarkseran under 1970–talet bidrog starkt till att regionens vintersportorter kunde utvecklas. Skidorter som Åre, Storlien, Bydalen, Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalen byggdes ut och lade grunden till de skidorter vi ser idag. Skidorter som nu inte bara lever upp under vintern utan även erbjuder aktiviteter året om. Gästerna söker en aktiv semester och sommartid är det rundresor och vandring tillsammans med evenemang som attraherar. Åres varumärke har bland annat stärkts som norra Europas främsta skidort tack vare världscuptävlingar och världsmästerskap i utförsåkning.

 

Vinter- och Sommarstaden Östersund

Turismen har medverkat till att Östersund i hjärtat av Storsjöbygden blivit ett eftertraktat resmål. Här finns ett brett utbud av aktiviteter och shopping utöver det vanliga tack vare att det är 180 km till närmaste stad. Att staden med omnejd utsetts av UNESCO till Creative City of Gastronomy från 2010 märker du på utbudet av caféer och restauranger samt att du hittar en stor del av Sveriges mathantverkare i Jämtland Härjedalen. Östersund har även etablerats som en vinterstad med en bredd av vinteraktiviteter och med ett internationellt varumärke tack vare världscuptävlingar och världsmästerskap i skidskytte.

Oavsett om du vill ägna skidsemestern åt carvingsvängar eller puckelpist så har Jämtland Härjedalen en rad alpina områden att välja bland.
Skip to content